Reflektioner

Vad ska man tro på?

Vad är någonting värt? Frågan är nästan lika monumental som den om meningen med livet.

Ett förnumstigt påstående om att ett modernt konstverk bara är lite kludd på en duk och att dess pris är absurt kan vid en första reflex tyckas helt rimligt. Men låter man påståendet marineras i lager av lager av filosofiska argument hamnar man till slut alltid på samma ställe – att det enda som skiljer människan från djuret är att vi kan tilldela en sak eller en idé ett värde. Alltifrån pengar, religion och konst till radhus, fotbollslag och aktier har det gemensamt att dess värde bestäms av vad en viss mängd människor tycker det är värt. Utan en kritisk troende massa, inget värde.

Och precis som att livets mening skänks av döden (eller vetskapen om den) så skapas all värde ur vetskapen att det finns en risk att någonting inte är värt något alls. Hela civilisationen, ett gigantiskt pyramidspel alltså, byggt på tro och hopp.

Och aldrig har det varit svårare att bedöma någots värde än just nu. Vad människor trodde på igår är inte detsamma som vad de kommer tro på imorgon. Det fick Klarnas ledning och medarbetare bittert erfara när investerarna vände på en femöring från att tro på tillväxt till att tro på vinst. 700 medarbetare fick lämna företaget på studs. Sedan årsskiftet är tidigare hypade teknikaktier som Netflix och Spotify ner med mellan 60-70%. Det kan gå snabbt när folk byter tro.

Inom konstvärlden har den digitala konsten (s.k. NFT:s, Non-Fungible Tokens) ställt allt på ända. Gif-animerade apor köps av professionella fotbollsspelare med sina mobiltelefoner vid frukostbordet för miljontals kronor. Bilderna är ofta enkla illustrationer (lite som analoga samlarbilder) och kan reproduceras och spridas i oändlig mängd där alla filer är 100% lika originalet. Verkets äkthet skapas genom blockkedjetekniken. Det enda som skiljer kopiorna från originalet är ett äkthetsintyg i form av en digital nyckel som gör just den filen unik och, som i fallet med apan nedanför, ger den ett värde på runt 1.5 miljoner dollar.

Som mest filosofisk blir NFT-världen när den krockar med den fysiska verkligheten. I fjol köpte kollektivet Injective Protocol ett konstverk av den populära gatukonstnären Banksy för en ansenlig summa, som de sedan tände eld på, filmade hela förloppet och sålde sedan filen som en digital NFT – för en betydligt högre summa än värdet på originalverket. Frågan är om det finns något intyg att det var en äkta Banksy? Eller brände de det också? Och spelar det ens någon roll? Det är ju samma film.

Den brittiska konstnären Damien Hirst har också gett sig in i NFT-världen på sitt typiska metasätt. Projektet The Currency innehåller 10 000 digitala verk och 10 000 fysiska (förvarade i ett bankvalv). Köparen av ett av verken har sedan en viss tid på sig att bestämma sig om den vill ha det fysiska verket eller det digitala. Det andra förstörs därefter. På detta sätt gör Hirst själva spekulationen till en del av konstverket. Vid en första tanke känns det naturligt att välja det fysiska exemplaret. Då får du något som är tryckt av en professionell studio med en äkta signatur och som du kan hänga upp på väggen. Å andra sidan är konstmarknaden fullkomligt dränkt av den hyperproduktive Damien Hirst verk där upplagorna ofta är väldigt stora (Hirst måste lägga största delen av sin arbetstid på signaturer). Ett digital verk av Hirst är däremot mer unikt och verkshöjden kan bedömas vara högre. Den som lever får se.

När Teslas aktie stod som högst var den värderad till hisnande 1396.86 gånger årsvinsten. När en präst säljer in paradiset så behöver en investerare bara vänta en livstid, men om du investerar i Tesla så måste du ha en betydligt längre horisont än så (10-20 livstider). Tron på avkastning i en avlägsen framtid (i en annan galax?) har gjort Teslas VD och största ägare Elon Musk till världens (från och till) rikaste person. Detta har han uppnått utan att driva ett enda vinstgenererande företag någonsin (vilket är 13 år färre än vad Tigerton gjort). Alla Musks företagsprojekt de senaste 25 åren (från Zip2 till Paypal, Tesla och SpaceX) har alltid gått med förlust och dess värden har endast byggts av tro och förväntningar.

Idag är Tesla-aktien relativt billig i jämförelse och du behöver nu bara vänta 100 år på att få igen dina pengar tack vare en kombination av aktieslakt och förbättrad lönsamhet. Hade Musk varit restaurangentreprenör i Vetlanda hade han med all säkerhet hunnit bli belagd med näringsförbud för länge sedan.

Så vad ska man tro på? Utifrån exemplen ovan kan man dra slutsatsen: Allt, förutom pengar. För är det något som en tecknad apa och ett radhus i Göteborg har gemensamt så är det att de båda medverkat till att urholka tron och respekten för pengar. En människa som fyller 30 år i år har levt hela sitt vuxna liv utan ränta och utan fysiska sedlar, d.v.s. pengar är mer eller mindre gratis, utgörs endast av ettor och nollor på en mobilskärm och skapas vid behov av en bank.

Kanske är det så att bollen av inflation, krig och postpandemi som nu sats i rullning får oss att bli lite mer lika djuren igen (i alla fall under en period). För vad ska du med en tecknad apa till om du inte har mat på bordet.

Markus Axelsson

Det här inlägget finns att köpa som NFT på marknadsplatsen OpenSea för 2.5 miljoner dollar.

30 maj

Tillbaka till bloggen

 

Kontakta oss